Jag kände att det var dags att ta tag i bloggandet igen så detta blir mitt första inlägg här. Det har hänt så mkt de senaste månaderna och att skriva är som balsam för själen. Även att allt känns jobbigt ibland så är den gamla amanda tillbaka jag är glad, jag tycker det är kul att gå till jobbet igen och det känns som en stor sten lossnat från mitt hjärta. Vissa stunder saknar man och andra inte men livet går vidare och det kan bara bli bättre! Jag bor nu i ett litet hus på landet där jag har helt underbara människor o vänner omkring mig varje dag, varannan vecka kommer oxå plutten (eller theo som alla andra redan vet) den veckan är så himla värdefull, att få ägna all tid på någon man tycker så mycket om gör en så himla glad, han finns alltid där liksom.